Min älskade mor har lärt mig en sak som jag tänkt rätt mycket på senaste tiden. Hela livet är en tävling. Allt från bra betyg, springa snabbast, ha mest vänner, mest pengar, må bäst eller sämst, ha gjort mest i sitt liv eller varit med om mest varesej det är positivt eller negativt. Ibland måste man tillåta sig själv förlora. Eller tillåta någon annan vinna. Man behöver inte alltid vinna tävlingen. Låt någon annan må bättre eller sämst. Finns där istället. Om du känner dig ensammast i världen är det alltid någon som känner sig ensammare. Bry dig om den personen istället för att få den andra att tycka synd om dig. Försök se allt det positiva som finns runtomkring dig istället. Glöm inte att ge positiv feedback till dom runt omkring dig. Ge någon en kram eller ett leende. Min mamma har lärt mig mycket genom åren. Och mycket har jag börja tänka på nu. Hon brukar dessutom gå och le på stan, le mot folk. Ibland hejar folk på henne pga detta och hon funderar på hur hon känner personen. Men kommer till slut på att dom hejar för att hon ler mot dom. Så låt någon annan vinna tävlingen och ge en främling ett leende. För detta kan göra din dag.