Jag funderar på å sluta röka.
Idag har jag gjort en förändring. Det känns väl sisådär men samtidigt väldigt bra. Vi har insett att vi inte har råd. Inte med någonting. Inte ens med alla räkningar. Och då är det illa. Det har gått för långt.
Jag kommer inte vara hemma till varken januari eller augusti. Nä. Jag kommer börja jobba sista maj.
Har pratat med min nya chef och vad jag tror sektionsledare. Vilket stöd! Och engagemang! Vilken boost!
Jag får en natt tjänst i 6 månader och får sedan själv avgöra om jag vill fortsätta natt eller gå över till dag.
Detta enbart för att vi ska få ihop dagarna just nu och att ekonomin ska bli bättre.
Så fort jag börjar jobba kommer jag öka 6000:- i inkomst. Och det tackar jag verkligen inte nej till. Varje krona behövs.

Det gör ont i mig att jag inte kommer kunna vara hemma i sommar med mina barn. Men samtidigt så har jag inget val. Vi får ta vara på de lediga dagar vi har tillsammans.