Herrejävlar vad skadad man är.
Jag var totalt anti Facebook i början. Nej nej nej och åter nej. Spelar ingen roll hur bra det är och du kan hålla kontakten med gamla klasskompisar och allt sådant. Men nej. Inte intressant.
Men så kom en dag där jag insåg att enda sättet att hålla kontakten med en person var genom Facebook. Så jag skaffade det.
Och blev fast. Så in i helvete. Man snokade, letade, pekade, puffade, pratade och visade. Galet.
Och idag klarar man sig inte utan. Har man tid över så går man in och kikar.
Har man tråkigt tar man upp luren och snokar runt. Vafan. Skaffa dig ett liv! Ett liv utan Facebook.
Jag har pausat min Facebook. För två timmar sen och jag är redan nipprig. Fast jag vet att jag inte ska skriva något eller göra något. Bara öppna fb och kika lite.
Äh fy fan.
Detta ska bli en låååång paus. Bort från skiten.
Från och med idag ska vi leva i en familj utan fb. Thommy har ingen och deffenetivt inte barnen. Fan vad skönt det ska bli!